Det har visat sig, att en tid med stort andligt mörker var gynsam för den påfliga lärans framgång. Det skall ännu ådagaläggas, att en tid med stor upplysning är lika gynsam för dess framgång. I den förflutna tiden, när människorna voro främmande för Guds ord och icke hade kunskap om sanningen, blefvo deras ögon förbundna och tusen fångades i snaran utan att se det nät, som var utbredt för deras fötter. I detta slägte finnas många, hvilkas ögon bländas af mänskliga spekulationer, "den vishet, som falskeligen så benämnes." De se icke snaran och gå uti den: lika lätt, som om deras ögon vore förbundna. Gud hade för afsigt, att människans intellektuella krafter skulle betraktas såsom en gåfva af Skaparen och användas i sanningens och rättfärdighetens tjenst; men när högmod och äregirighet uppmuntras, och människorna upphöja sina egna teorier öfver Guds ord, kan upplysning göra större skada än okunnighet. Sålunda skall den falska vetenskapen i det nittonde århundradet, hvilken omstörtar tron på Bibeln, visa sig lika verksam till att bereda vägen för påfvedömet med dess behagliga ceremonier, som bristen på kunskap var till att öppna vägen för dess upphöjelse i det mörka tidehvarfvet.