Detta dokument förbjöd arbete från den nionde timmen, kl. tre, på lördagseftermiddagen, till soluppgången måndagsmorgonen; och man förklarade, att dess auktoritet blifvit stadfäst genom många underverk. Man berättade, att personer, som hade arbetat längre än den bestämda tiden, blefvo träffade af förlamning. En mjölnare, som försökte att mala sin säd, såg i stället för mjöl en blodström, som flöt fram, och qvarnhjulet stod stilla, oaktadt en stor vattenmassa föll på det. En qvinna, som bakade bröd, fann, att det var råa degen, när hon tog det ut, fastän ugnen var mycket het. En annan qvinna, som hade deg färdig att bakas till bröd vid den nionde timmen, men beslöt att sätta den undan till måndagen, fann den följande dagen, att den hade blifvit förvandlad till brödbullar och bakad genom gudomlig kraft. En man, som bakade bröd efter den nionde timmen på lördagen, fann, då han bröt det följande morgon, att blod flöt derur. Genom sådana orimliga och vidskepliga uppfinningar försökte söndagens försvarare att stadfästa dess helighet.