Profetian i det trettonde kapitlet af Uppenbarelsen förkunnar, att den makt, som föreställes genom vilddjuret med två horn, liknande ett lams, "kommer jorden och dem som bo derpå att tillbedja" påfvedömet, hvilket här föreställes under symbolen af ett vildjur, "likt en leopard." Vilddjuret med de två hornen skall öfven uppmana "dem som bo på jorden att göra en bild åt vilddjuret," och det skall ytterligare befalla" alla, små och stora, både rika och. fattiga, både fria och trälar," att antaga vilddjurets märke. Vi harva visat, att Förenta Staterna är den makt, som betecknas genom vilddjuret med horn, liknande ett lams, och att denna profetia skall blifva uppfyld, när Förenta staterna fastställa söndagsfirandet, hvilket Rom gör anspråk på att vara ett särskildt erkännande af dess öfverhöghet. Men i denna hyllning af påfvedömet skall Förenta Staterna icke blifva allena. Roms inflytande i de länder, som en gång erkände dess herravälde, är ännu långt ifrån att vara omintetgjordt; och profetian förutsäger, att dess makt skall blifva återstäld. "Jag såg ett af dess hufvud såsom sargadt till döds, och dess dödssår vardt läkt, och hela jorden såg med förundran efter vilddjuret." Det dödliga såret hänvisar till den tid, när påfven afsattes, år 1798. Derefter säger profeten: "Dess dödssår vardt läkt, och hela jorden såg med förundran efter vilddjuret." Paulus säger tydligt, att syndens människa skall fortlefva till Kristi återkomst; han skall fortsätta med sitt bedrägliga verk till nådetidens slut. Och i Uppenbarelsen heter det också angående påfvedömet: ," Och alla som bo på jorden skola tillbedja det, de hvilkas namn från verldens grundläggning icke äro skrida i det slagtade Lammets lifsbok." Både i den gamla och i den nya verlden skall påfvedömet erhålla hyllning genom den ära man skall visa söndagsinstiftelsen, som hvilar uteslutande på den romersk-katolska kyrkans myndighet.