Läran om att människan är fritagen från att lyda Guds bud, har redan försvagat aktningen för moraliska förpligtelser och bragt en syndaflod af orättfärdighet öfver jorden. Laglöshet, utsväfningar och förderf tränga in på oss liksom en öfversvämmande flod. Satan är verksam i hemmet. Hans baner svajar äfven bland kristliga familjer. Det finnes afund, onda tankar, skrymteri, söndringar, strid, förräderi, och människorna hängifva sig åt köttsliga lustar. Hela religionssystemet med sina grundsatser och lärdomar, hvilka skulle bilda hela samhällslifvets grundval och byggnad, tyckes vara en vacklande massa, som är färdig att falla. De värsta brottslingar, som kastas i fängelse för sina förbrytelser, blifva ofta öfverhopade med gåfvor och visas en så stor uppmärksamhet, som om de hade vunnit en afundsvärd utmärkelse. Deras karakter och brott offentliggöras vidt och bredt. En noggrann beskrifning af deras brott kringsprides genom pressen, och sålunda undervisar man andra uti att ärva bedrägeri, röfveri och mord, och satan jublar öfver sina djäfvulska planers framgång. Fräcka laster, mord för obetydliga orsaker, dryckenskapens och alla andra ogerningars förfärliga tillväxt borde väcka alla som frukta Gud att fråga: Hvad kunna vi göra för att hämma denna syndaflod?