På hemliga platser blef Guds ord sålunda framtaget och löst, stundom för en enda själ, stundom för ett litet sällskap, som längtade efter ljus och sanning. Man tillbragte ofta hela natten på detta sätt. Åhörarnes förvåning och beundran voro så stora att dessa barmhertighetens sändebud icke sällan måste afbryta sin läsning, till dess förståndet kunde begynna att fatta frälsningens budskap. Man hörde dem ofta uttala sådana ord som dessa: "Vill Gud verkligen emottaga mitt offer? Vill han vara mig nådig? Vill han förlåta mig?" Och man uppläste svaret: "Kommen till mig, I alla, som arbeten och ären betungade och jag skall vederqvicka eder."