Profeten Esaias utropar, i det han skådar framåt mot den tid, när satans makt omstörtas: "Huru är du af himmelen fallen, du glänsande stjärna, du morgonrodnadens son, huru blef du slagen till marken, du som nedslog folken! Och du sade i ditt hjärta: Till himmelen vill jag uppstiga, ofvanom Guds stjärnor vill jag resa min tron." "Jag vill göra mig jämlik den Högste. Men till dödsriket fick du nedstiga, längst ned i grafven. De som se dig, fästa ögonen på dig, betrakta dig: Är denne den man, som kom jorden att darra, konungariken att skälfva, som gjorde jordens krets till en öken och nedref dess städer och icke släpte hem sina fångar?"