Der äro påflige prester och prelater, som utgåfvo sig för att vara Kristi sändebud, men som brukade pinbänken, fängelset och bålet för att beherska hans folks samveten. Der äro de stolte påfvarne, som uppbäfde sig öfver Gud och dristade sig till att förändra den Högstes lag. Desse falske kyrkofäder måste inför Gud aflägga en räkenskap, som de förgäfves önska att undgå. För sent inse de, att den allvetande Guden nitälskar för sin lag, och att han ej skall lemna den skyldige ostraffad. De för stå nu, att Kristus förenar sitt intresse med sitt lidande folks; och de fatta den djupa betydelsen af hans egna ord: "Så vidt I hafven gjort det mot en enda af dessa mina minsta bröder, hafven I gjort det mot mig."