De ogudaktige hafva betraktat Guds Sons kröning, liksom om de varit hänryckta. De se den gudomliga lagens taflor i hans händer, de bud, hvilka de harva föraktat och öfverträdt. De bevittna de återlöstes tillbedjan och utrop af beundran och förtjusning; och när den melodiska sången ljuder för den skara, som är utanför staden, utbrista alla såsom med en röst: "Stora och underbara äro dina verk, Herre Gud, du allsvåldige; rättfärdiga och sanna äro dina vägar, du folkens Konung!" och nedfallande på sina ansigten, tillbedja de lifvets Furste.