Satan tyckes vara förlamad, när han beskådar Kristi härlighet och majestät. Han, som en gång var en öfverskyggande kerub, erinrar sig hvarifrån han har fallit. En skinande seraf, "morgonrodnadens son," huru förändrad, huru förnedrad! Han är för evigt utesluten från den rådsförsamling, der han en gång var ärad. Han ser en annan ängel, som nu står nära Fadern och beslöjar hans härlighet. Han har sett huru kronan blef satt på Kristi hufvud af en högrest och majestätisk ängel, och han vet, att han kunde hafva innehaft denna ängels höga ämbete.