Satan ser, att hans afsigtliga uppror har gjort honom opassande för himmelen. Han har öfvat sina krafter till ött strida mot Gud; himmelens renhet, frid och harmoni skulle blifva den högsta plåga för honom. Hans anklagelser mot Guds barmhertighet och rättvisa äro nu bragta till tystnad. Den förbannelse, som han har försökt att bringa öfver Jehova, faller uteslutande på honom sjelf. Och satan nedböjer sig nu och erkänner, att hans dom är rättvis.