Josafats bön framställer det rätta begreppet om förhållandet mellan landet och helgedomen: "Har icke du, vår Gud, fördrifvit detta landets inbyggare undan för ditt folk Israel och gifvit det åt Abrahams, din väns, säd! till evig tid? Och de bodde der och bygde dig der en helgedom åt ditt namn." 2 Krön. 20: 7,8. Detta öfverensstämmer med befallningen i 2 Mos. 25: 8: "Och de skola göra mig en helgedom, att jag må bo ibland dem. " I samma bok gifves en noggrann beskrifning om helgedomen och dess byggande samt Herrens gillande af den samma. Helgedomens rening beskrifves i 3 Mos. 16 kap. Medan Israels barn bodde i Kanaan, bygde Salomo ett tempel. I detta var det heliga och allra heligaste; och tabernaklets käril, som förfärdigades i Sinai öken, blefvo införda i templet. Detta var på den tiden helgedomen - Guds härlighets boning på jorden.