Evangelium hade blifvit infördt i Böhmen redan i det nionde århundradet. Bibeln var öfversatt och guds tjenst hölls på folkets eget språk. Men allt efter som påfvens makt tilltog, blef Guds ord förmörkadt. Gregorius VII, som hade tagit sig för att "förödmjuka konungar," kände icke mindre ifver för att undertrycka folket. Han utsände derför en bulla, som förbjöd det att hålla offentlig gudstjenst på det böhmiska språket. Påfven försäkrade, att Gud ville, att hans gudstjenst skulle firas på ett främmande språk, samt att mycket ondt och kätteri hade uppstått, emedan man icke hade följt denna regel. Således befade Rom, att Guds ords ljus skulle utsläckas och folket hållas i mörker. Men Gud hade förordnat andra medel för att bevara sin församling. Många af valdenserna och albigenserna, som flydde undan förföljelsen i Frankrike och Italien, kommo till Böhmen. De vågade icke att predika offentligen, men de verkade ifrigt i hemlighet. Sålunda blef den sanna tron bevarad från århundrade till århundrade.