Främst bland dem som blefvo kallade till att leda församlingen från påfvedömets mörker till en renare tro, står Martin Luther Luther var den rätte mannen för sin tid. Han var nitisk, ifrig och Gud hängifven. Han kände ingen annan fruktan än gudsfruktan, och erkände ingen annan grund för tron än den Heliga Skrift. Gud utförde genom honom ett stort verk till församlingens reformation och verldens upplysning.