Då legaten fick höra, att Luther undkommit, blef han öfverväldigad af förvåning och vrede. Han hade väntat att erhålla stor ära för sin vishet och bestämdhet i behandlingen af denne fridsstörare i kyrkan; men han kände sig sviken i sina förhoppningar. Han gaf sin vrede luft i ett bref till kurfursten Fredrik i Sachsen, hvari han bittert fördömde Luther och fordrade, att Fredrik skulle sända reformatorn till Rom eller förvisa honom från Sachsen.