Papisterna, som förväntade, att de skulle segra kommo till Baden utstyrda i sina präktigaste kläder och glittrande af juveler. De förde ett yppigt lefnadssätt, i det deras bord dignade under de mest dyrbara rätter och utsökta viner. De lättade bördan af sina presterliga pligter genom munterhet och lustbarheter. I en betecknande motsats uppträdde reformatorerna hvilka folket betraktade såsom föga bättre än ett sällskap tiggare, och hvilkas tarfliga spis höll dem vid bordet blott en kort stund. Ökolampadius' värd, som företog sig att gifva akt på honom, när han var på sitt rum, fann, att han alltid var upptagen med att studera eller bedja. Han blef mycket förvånad häröfver och berättade sedan, "att kättaren var åtminstone mycket from."