Äldstebroder Morse var fast och pålitlig i tron på, att Herren skulle komma på denna tidpunkt; men då perioden hade gått, utan att den förväntade händelsen hade inträffat, blev han rådvill och ur stånd till, att förklara förseningen. Fast han var bittert besviken, frånsade han sig inte sin tro, liksom vissa andra gjorde, och kallade det hela för ett fanatiskt bedrägeri; utan han hade förts vilse, och kunde inte förstå Guds folks hållning till profetisk tid. Han hade varit så ärlig i sin förkunnelse av Herrens ankomsts närhet, att då (78) tidpunkten var överstånden, blev han besviken, och gjorde inget, för att uppmuntra de besvikna personer, vilka var som får utan herdar, det vill säga överlämnade till ulvarnas glupande aptit.