Jag insåg inte faran och synden i ett sådant förfarande, förrän jag i en syn blev tagen till Jesu närhet. Han såg på mig med rynkad panna och vände bort ansiktet från mig. Det är omöjligt, att beskriva den rädsla och pina jag då kände. Jag föll på ansiktet inför Honom, men saknade kraft till, att uttrycka ett enda ord. Oh, så jag längtade efter, att höljas över och (91) skonas från detta hemska ansiktsuttryck! Då kunde jag inse, till viss grad, hur de förtappade kommer att känna det, när de ropar till bergen och klipporna: ”’Fall över oss och göm oss för hans ansikte som sitter på tronen och för Lammets vrede.” Uppenbarelseboken 6:16.