I arken låg guldkrukan med manna, Arons stav, som blommade, och stentavlorna, som låg sammanvikta likt en bok. Jesus öppnade tavlorna, och jag såg de Tio Buden skrivna på dem med Guds (101) finger. På en av tavlorna fanns det fyra bud, och på den andra sex. De fyra på den första tavlan sken klarare, än de sex andra. Men det fjärde, Sabbatsbudet, strålade mest av alla; för Sabbaten var reserverad, för att hållas till ära för Guds heliga namn. Den okränkbara vilodagen såg härlig ut – en strålglans omgärdade den. Jag såg, att Sabbatsbudet inte naglades fast vid korset. Om så varit fallet, skulle de nio övriga också ha blivit fastspikade; och då vore vi fria, att bryta dem alla, såväl som att överträda det fjärde. Jag såg, att Gud inte hade förändrat Sabbaten, ty Han förändrar Sig aldrig. Men påven hade förändrat {förfalskat} vilodagen från den sjunde till den första veckodagen; för han skulle föresätta sig, att ändra på heliga tider och lagar.