Inte länge efter detta grep en fruktansvärd ångest kvinnan. En rädsla vilade över henne, och hon satte igång, att bekänna. Hon till och med gick från hus till hus ibland sina icke troende grannar, och bekände, att den man hon hade bott tillsammans med i åratal, inte var hennes man, att hon gett sig av ifrån England, där hon lämnat en vänlig make och ett barn. Hon bekände många andra onda handlingar. Hennes ånger tycktes vara uppriktig, och i en del fall gottgjorde hon sådant, som hon hade felat i.