Vi hade en resa på omkring ett hundra sextio kilometer framför oss, och den skulle avverkas på två dagar. Likväl trodde vi, att Herren skulle verka för oss i denna olyckliga stund. Jag var svårt utmattad, och jag fruktade, att jag skulle somna och tappa barnet ur famnen; alltså lät jag det ligga i skötet, och band fast det vid midjan, och så sov vi båda den dagen under det mesta av den etappen. Barnet kvicknade till och blev fortsatt starkare under hela resan, och vid slutdestinationen var det riktigt piggt igen.