På Julafton, då vi ödmjukade oss inför Gud och bad innerligt om befrielse, (172) var det, som om Himmelens ljus strålade över oss, och jag blev insvept i en syn om Guds härlighet. Det var, som om jag raskt blev buren bort från jorden till Himmelen, där allt var sundhet, skönhet och härlighet. Toner från musik föll på mitt öra, melodisk, fullkomlig och hänförande musik. Jag fick lov, att njuta av detta sceneri en stund, innan min uppmärksamhet riktades mot denna mörka värld och det, som inträffar här. [En del av den instruktion hon fick i denna minnesvärda syn, som uppfordrade till upprättandet av en hälsoinstitution av Sjundedags-adventistsamfundet, står i Vittnesbörd for församlingen {Testimonies for the Church}, Band 1, sidorna 485-495, 553-564.] Jag fick en uppmuntrande syn om min mans sak.