Han var en intressant talare och hans förmaningar, både till bekännande kristna och de obotfärdiga, var passande och kraftfulla. Stundom var en känsla av allvar och högtidlighet så markant, att det blev smärtsamt och präglade hans möten. Många gav sig inför Guds Andes överbevisning. Gråhårsmän och åldrande kvinnor med stapplande gång sökte de eftertraktade sittplatserna. De i mandomens mognad, unga och barn, blev djupt gripna. Stönande och gråtande röster och pris till Gud blandades vid bönealtaret.