Dröm om templet och Lammet
(33) Medan jag befann mig i detta tillstånd av förtvivlan, hade jag en dröm, som gjorde ett djupt intryck på mig. Jag drömde, att jag såg ett tempel, där många personer samlades. Endast de, som sökte sin tillflykt till detta tempel, skulle bli frälsta vid tidens slut. Alla, som stannade kvar utanför, skulle gå evigt förlorade. Skarorna utanför, som var upptagna av sina vardagliga bestyr, hånade och bespottade dem, som trädde in i templet och sade till dem, att denna trygghetsåtgärd var ett listigt bedrägeri, att det egentligen inte spelade så stor roll, vad de gjorde. De tog dessutom fatt i vissa, för att värna dem emot, att hasta inom murarna.