Nästa Söndag, vid inledningen på nattvarden, läste förste äldstebrodern upp våra namn upp, sju in alles, och förklarade oss vara uteslutna ur församlingen. Han började med att säga, att vi inte blivit utstötta på grund av felaktigt eller omoraliskt handlande, att våra karaktärer var fläckfria och vårt anseende avundsvärt gott, men vi hade gjort oss skyldiga till, att trotsa Metodistförsamlingens regler. Han förklarade, att en dörr nu stod öppen och att alla, som gjort sig skyldiga till liknande regelöverträdelser, skulle bli behandlade på samma sätt.