Och då den Austral-asiatiska Unionskonferensstyrelsen på nytt studerade, i ljuset från Guds vägröjande försyn, sin skyldighet, att inta nytt territorium, identifierade de ”skolan, sanatoriet och hälsokostfabriken som tre verktyg verkande i samklang för utbildning av missionärer hemmavid och i utlandet, vilka bör gå ut, förberedda på, att tjäna sina medmänniskors fysiska, mentala och moraliska behov.” I sin redogörelse till läsarna av The Review om detta framsteg från sina trossyskons sida i Australien, skrev fru White: ”Alla känner vi, att arbetet är brådskande. Ingen del av det kan vänta. Alla måste tåga framåt utan tvekan.” |