Denna ödmjuka och tillitsfulla bön av en, som längtade efter, att vara ett utvalt kärl i Herrens tjänst, blev fullt ut besvarad. Hon ägde trösten, som får ett barn till den store Fadern av ljus och kärlek att inte frukta något ont, inte ens under vandringen genom dödsskuggans dal. En Sabbatsdag, endast några få korta veckor, innan hon andades ut för sista gången, sade hon till sin son: