Men det tycktes mig omöjligt, att utföra detta arbete, som hade ålagts mig; att ens försöka, verkade vara dömt att misslyckas. De därtill hörande vanskligheterna verkade övergå min förmåga. Hur skulle jag, ett litet barn, vad åldern beträffade, resa från plats till plats (70) och utveckla Guds heliga sanningar för folk? Mitt hjärta ryggade tillbaka av rädsla för den tanken. Min bror Robert, bara två år äldre, än jag, kunde inte hjälpa mig, för han hade vacklande hälsa och hans blyghet var större, än min; inget kunde ha förmått honom till, att ta ett sådant steg. Min far hade en familj att försörja och kunde inte lämna sin uppgift; men han försäkrade mig upprepade gånger om, att i fall Gud hade kallat mig till, att arbeta på andra ställen, skulle Han inte underlåta, att öppna vägen för mig. Men dessa uppmuntrande ord skänkte mig endast liten tröst i mitt förtvivlade hjärta; stigen framför mig syntes omgärdad av svårigheter, som var mig övermäktiga.