Psalmisten säger: ”Herrens lag är fullkomlig” (Psaltaren 19:7, King James Version. Övers. anm.). Hur vidundelig i sin enkelhet, i sin spännvid och fulländning är inte Herrens lag! Den är så kortfattad, att varje stadga lätt låter sig fästas i minnet, och samtidigt så vittomfattande att den uttrycker hela Guds vilja. I tillägg berör den både ens yttre handlande och tankar och avsikter samt önskningar och känslor. Det kan inte mänskliga lagar göra. De kan bara befatta sig med yttre gärningar. En person må vara en överträdare, men dölja sina missgärningar för andras blickar; han må vara en brottsling – tjuv, mördare eller äktenskapsbrytare – men så länge som vederbörande undviker upptäckt, kan inte lagen döma honom som skyldig. Guds lag, däremot, lägger märke till svartsjukan, avundet, hatet, elakheten, lustan och äregirigheten, som uppfyller själen, men som inte ännu funnit uttryck i yttre handling, därför att lägligt tillfälle saknats – viljan att överträda har hela tiden funnits där. Och dessa syndiga känslor kommer att tas hänsyn till på den dag, när ”Gud skall föra alla gärningar fram i domen, med allt som är fördolt, vare sig det är gott eller ont” (Predikaren 12:14).