Annars riskerar de, att på djupet förlora det, som de vinner på bredden. Det behöver dock inte inträffa, om de nyomvända, i stället för långa predikningar, undervisas på klokt sätt. Undervisa dem, genom att ge dem något att göra, inom Guds verk, så att deras första kärlek inte förtvinar, utan flammar än mer. De bör inte mena, att församlingen skall bära dem på sina armar; utan de skall stå av egen kraft. Tack vare sina egna förmågor kan de, inom många verksamhetsgrenar, vara användbara i församlingens (357) sökande efter Gud, och verka som olika element utanför församlingen på allehanda vis, vilket kommer att vara till gagn för gemenskapen. Församlingens klokhet och välgång avspeglar hennes favör hos Skaparen. Psalmisten bad för menighetens lycka: ”Må Gud vara oss nådig och välsigna oss. Må han låta sitt ansikte lysa över oss... så att man på jorden lär känna dina vägar, bland alla hednafolk din frälsning.”{Psaltaren 67:2-3.} — Brev 44, 1892.