Frälsaren ser med oändlig ömhet på dem som han har köpt med sitt eget blod. Han gör anspråk på dem på grund av sin kärlek och har en obeskrivlig längtan efter dem. Hans hjärta ömmar inte bara för de mest väluppfostrade och tilldragande barnen, utan också för dem som har motbjudande karaktärsdrag som de har fått i arv eller på grund av försummelse. — Hälsa för Hela Människan, sidorna 28-29 (1905).