En Guds arbetare bör göra bruk av de högsta andliga och moraliska krafter som naturen, utbildningen och Guds nåd har utrustat honom med. Hans framgång kommer emellertid att stå i proportion till den hängivenhet och självuppoffring som han visar i sin gärning, snarare än till hans naturliga eller förvärvade förmågor. Allvarlig, ihärdig strävan efter att göra sig duglig för nyttig gärning är nödvändig, men om inte Gud samverkar med människan, kan ingenting gott uträttas. I frälsande kraft är gudomlig nåd det avgörande inslaget. Utan den är all mänsklig ansträngning otillräcklig.