Om inte predikanterna tar sig i akt, så kommer de att dölja sanningen under mänsklig utsmyckning. Låt ingen predikant tro, att han kan omvända själar genom vältaliga predikningar. De, som undervisar andra, måste be Gud fylla dem med Sin Ande och sätta dem i stånd till att upphöja Kristus som syndarens enda hopp. Strålande talare, trevliga historier eller olämpliga anekdoter överbevisar inte syndaren. Människorna lyssnar till den sortens ord på samma sätt som de skulle lyssna till en underhållande sång. Det budskap som syndaren bör höra, är ”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.” (Joh. 3:16) Evangeliets mottagande är inte beroende av lärda vittnesbörd, flytande tal eller djupsinniga argument, utan av dess enkelhet och dess anpassning för dem som hungrar efter Livets bröd.