Prästerna hade inte tillåtelse att gå in i helgedomen med skor på fötterna, eftersom dammpartiklarna som fäst sig vid dem, skulle ohelga den heliga platsen. De skulle låta skorna stå kvar på förgården innan de gick in i helgedomen, liksom de också skulle tvätta händer och fötter innan de utförde tjänst i tabernaklet eller vid brännoffersaltaret. På det sättet blev folket hela tiden undervisat om att all orenhet måste avlägsnas från dem som vill träda fram inför Guds åsyn.