Evangeliets tjänare kapitel 8. 39. Från sida 56 i den engelska utgåva. | tillbaka |
Med trons blick vänd mot Återlösaren hade Johannes stigit upp till högsta tänkbara grad av självförnekelse. Han försökte inte dra människorna till sig själv utan i stället att lyfta dem högre och högre tills de vilade hos Guds Lamm. Själv hade han bara varit en röst, ett rop i öknen. Nu valde han med glädje tystnaden och tillbakadragenheten, för att allas ögon skulle vändas mot Honom som är Livets Ljus. |