Före sin omvändelse var Paulus en bitter förföljare av Kristi lärjungar. Men vid Damaskus´ port talade en röst till honom, ljus från himlen lyste in i hans själ, och det som han såg i den uppenbarelse, som han där fick av den Korsfäste, förändrade hela hans livsinriktning. Kärlek till härlighetens Herre, som han så obarmhärtigt hade förföljt genom att förfölja de heliga, fick från den stunden första platsen framför all annat. Han hade fått tjänsten att förkunna ”den hemlighet som under oändliga tider har varit dold”. ”Han är”, säger den ängel som visade sig för Ananias, ”ett redskap som jag har utvalt för att bära mitt namn inför hedningarna och kungar och inför Israels barn.” (Rom. 16:25; Apg. 9: 15).