Paulus glömde aldrig det ansvar som vilade på honom som en Kristi tjänare, eller att Gud skulle hålla honom som ansvarig om själar gick förlorade på grund av otrohet från hans sida. ”Därför betygar jag i dag för er att jag inte är skyldig till någons blod”, sade han. (Apg. 20:26) ”Dess tjänare har jag blivit”, uttalade han om evangeliet, ”i kraft av det uppdrag som Gud har gett mig för er räkning, att överallt predika Guds ord, den hemlighet som genom tider och släktled har varit dold men nu har har den uppenbarats för hans heliga. För dem ville Gud göra känt vilken rikedom på härlighet hedningarna har i denna henlighet - Kristus i er, härlighetens hopp. Honom predikar vi genom att förmana varje människa och undervisa varje människa med all vishet, för att ställa fram varje människa som fullkomlig i Kristus. För det målet arbetar vi och kämpar jag i hans kraft, som verkar mäktigt i mig.” (Kol. 1:25- 29).