Mödrar som har unga sinnen att uppfostra och barns karaktärer att forma borde inte söka världens spänning för att bli gladlynta och lyckliga. De har ett viktigt livsverk och de och deras kära har inte råd att spendera tiden på ett onyttigt sätt. Tid är ett av de viktiga pund som Gud har anförtrott oss och som han kommer att hålla räkenskap med oss för. Att slösa tid är att slösa med intellekt. Den intellektuella kraften kan nå hög utveckling. Det är mödrars plikt att kultivera sina sinnen och hålla sina hjärtan rena. De borde främja alla medel som finns inom räckhåll för sin intellektuella och moraliska utveckling, så att de blir kvalificerade för att stärka sina barns sinnen. De som uppmuntar sin sällskapliga läggning kommer snart att känna sig rastlösa om de inte hälsar på hos andra eller bjuder hem gäster. Såna personer har inte förmågan att anpassa sig till omständigheterna. De nödvändiga, heliga, husliga plikterna framstår för dem som triviala och ointressanta. De tycker inte om att rannsaka sig själva eller om självdisciplin. De längtar efter det världsliga livets omväxlande och spännande kretsar. Deras barn försummas när de gör vad de har lust med och den ängel som upptecknar i Livets bok skriver; ”Oduglig tjänare”. Gud har bestämt att våra sinnen inte ska sakna ändamål utan uträtta det goda i detta liv.