Intellektuella människor anstränger förståndet för hårt. De slösar ofta med sina mentala krafter, medan det finns en annan grupp vars högsta mål i livet är fysiskt arbete. Den senare gruppen tränar inte förståndet. Deras muskler tränas medan hjärnan berövas intellektuell styrka, på samma sätt som tänkande människors förstånd arbetar medan deras kroppar berövas styrka och spänst eftersom de försummar att träna musklerna. De som nöjer sig med att ägna sina liv åt fysiskt arbete och låter andra tänka åt dem medan de bara utför vad andra hjärnor har planerat kommer att få starka muskler me svaga intellekt. Deras goda inverkan kommer att bli liten i jämförelse med vad den kunde vara om de ville använda hjärnan lika mycket som musklerna. Denna grupp insjuknar lättare om de angrips av sjukdom. Kroppen vitaliseras av hjärnans elektriska kraft så den kan motstå sjukdom.