Missionsarbetet i Australien och Nya Zeeland ligger fortfarande i sin linda; men samma arbete måste utföras i Australien, Nya Zeeland, i Afrika, Indien, Kina (209) och på havets öar, som har uträttats på hemmafältet. Under den särskilda symbolen av en ängel flygande över himlens mitt framställs Guds folks arbete. I detta verk samarbetar himmelska förståndsväsen med mänskliga ombud i, att utbreda det sista budskapet till väldens invånare. Men människornas planer och arbete stämmer ej överens med Guds försyn; för även om vissa i dessa länder hävdar sig tro på sanningen, tillkännager deras inställning följande: ”Vi vill inte veta av Din metod, O Herre, utan vår egen metod”. Ändå är det många, som ber till Gud om, att de skall kunna förstå, vad sanningen är. På dolda platser gråter och ber de om, att de skall kunna se ljuset i Bibeln; och Himmelens Herre har gett Sina änglar i uppdrag, att samarbeta med mänskliga redskap, för att genomföra Hans omfattande plan, så att alla ljusönskare skall få skåda Guds härlighet. Vi skall följa med dit, där Guds försyn öppnar vägen; och när vi går framåt, skall vi finna, att Himmelen har berett vägen för oss, genom att utvidga arbetsfältet långt utöver, vad våra medel och förmågor är mäktiga till. Fältets stora behov framstår klart för oss, därför bör vi vädja till alla, som Gud har betrott med förmågor och kunnande, att helga sig själva och allt sitt till Gud. Vi skall vara trofasta förvaltare, inte endast av våra medel, utan av de gåvor vi har fått av nåd, så att många själar kan bringas under Furst Immanuels blodbestänkta banér. De avsikter och mål, som uppnås av helgade missionärer, är synnerligen vidsträckta. Missionsfältet begränsas inte av kast eller nationalitet. Fältet är världen, och sanningens ljus skall nå ut till jordens mörka platser mycket raskare, än många tror är möjligt.