På alla skolor och institutioner behöver den enskilde vara som Daniel, det vill säga stå i nära förbindelse med all visdoms Källa. Då kommer hans böner att sätta honom i stånd till, att uppnå den högsta standard i alla plikters utförande. Härigenom kommer han att uppfylla alla krav på skolan, inte endast under dugliga lärare, utan också under himmelska förnuftsväsens ledning, i vetskapen om, att den Allseendes aldrig vilande öga betraktar honom. För Daniel framställdes kärlek till och vördnad för Gud, varpå han i allt lät sig utbildas och övas upp, till att besvara den Store Lärarens älskvärda omsorg så långt som möjligt, i medvetande om sin lyhördhet mot Gud. De fyra hebréiska männen ville inte låta själviska bevekelsegrunder och kärlek till nöjen uppta de gyllene ögonblicken i detta liv. De arbetade med villigt hjärta och berett sinne. Den kristne kan inte uppnå en högre standard. Gud kräver mera av envar kristen elev, än det han har fått sig givet. Ni är ”ett skådespel för världen, för både änglar och människor.” {Första Korintierbrevet 4:9.} –”Särskilda Vittnesbörd om Utbildning”, oktober, 1893.