Många bekännande Kristi efterföljare är moraliskt veka. De har aldrig varit korsets hjältar, och rubbas lätt från sin allians med Gud genom själviska förlustelser och nöjen. Dessa personer bör hjälpas. De bör inte överlämnas till, att på måfå välja sina vänner och rumskamrater. De, som älskar och vördar Gud, bör känna ett ansvar för dessa själars belägenhet, och bör handla diskret, när de väljer dåliga vänner. Unga kristna, som lätt låter sig bedåras av icke-religiösa kamrater, bör ha som vänner dem, som bidrar till kloka beslut och religiösa böjelser. En välvillig och religiös ungdom, som bekänner sig till kristendomen, kan mista sina religiösa drag, genom att umgås flitigt med folk, som tar lätt på heliga och religiösa ting, ja, som måhända driver med dylikt, och som är i avsaknad av vördsamhet inför känsliga samveten. En bit surdeg kan genomsyra hela baket. Somligas tro är svag; men om de paras samman med lämpliga rumskamrater, vars inflytande för det rätta är starkt, blir de trossvaga väl balanserade och fås att gå åt rätt håll. Därmed vinner dessa en värdefull religiös erfarenhet, och danar en sant kristen karaktär.