Då tabernaklet uppfördes i ödemarken till Guds tjänst, utfördes arbetet under gudomlig ledning. Gud var formgivaren, de arbetande utbildades av Honom, och de satsade hjärta, själ och krafter i arbetet. Detta var ett hårt arbete att göra, och den robuste arbetaren belastade muskler och senor, för att visa sin kärlek till Gud, genom att slita för Hans äras skull.