Med Sin lära försökte Kristus, att utbilda och lära judarna, att se avsikten med det, som avskaffades genom Hans eget offer, det levande offret. ”Gå”, sade Han, ”och lär er vad detta ord betyder: Jag vill se barmhärtighet, inte offer.” {Matteusevangeliet 9:13, kursivering i Svenska Folk-Bibeln 98.} Han betonade, att en ren karaktär var av yttersta vikt. Han undvek det pompösa, och fordrade i stället en tro, som fungerar genom kärlek och renar själen. Det är den enda, nödvändiga kvalifikationen, för att nå himmelriket. Han lärde ut, att sann religion inte består av former eller ceremonier, yttre dragningskraft eller yttre prakt. Kristus skulle ha tillägnat Sig detta Själv, i fall det hade varit nödvändigt, för att forma ett sinnelag efter den gudomliga mönsterbilden. Men Hans medborgarskap, Hans gudomliga myndighet, vilade på Hans egna inte förtjänster. Han, Himmelens Majestät, vandrade på jorden, höljd i mänsklig förklädnad. All Hans attraktionskraft och samtliga Hans segrar skulle uppenbaras för människornas skull, och skulle vittna om Hans levande förbindelse med Gud.