Daniel utsattes för de hårdaste frestelser, som drabbar unga i dag; han var dock ärlig mot den religiösa undervisning han tidigare hade erhållit. Han omgavs av ett inflytande, som kunde ha kullkastat dem, som skulle ha vacklat mellan princip och böjelse; dock visar Guds Ord honom som en felfri person. Daniel tordes inte lita på sin egen moralstyrka. För honom var bönen en nödvändighet. Han gjorde Gud till sin kraft, och vördnaden för Gud föresvävade honom hela tiden under alla hans livs företaganden.