I en känsla av att något mer än det vanliga kunde väntas, trängde sig lärjungarna nära Mästaren. Med tanke på vad som hänt på morgonen, trodde de kanske, att han skulle tillkännage något med avseende på det rike, som de ivrigt väntade få se honom upprätta. Folkskaran satt i spänd förväntan, och allas ansiktsuttryck vittnade om det djupaste intresse. Medan de väntade på den gudomlige lärarens ord, var allas tankar riktade mot en kommande härlighet. Skriftlärda och fariséer såg framåt till den dag då de skulle få makt över de hatade romarna och komma i besittning av det stora världsväldets rikedom och prakt. De enkla bönderna och fiskarna väntade sig en försäkran om att deras fattiga kojor, knappt tilltagna livsförnödenheter och ständiga möda och fruktan för nöd, skulle bytas ut mot palats, överflöd och välstånd. I stället för de grova mantlar de nu bar hoppades de, att Kristus skulle ge dem de romerska förtryckarnas praktfulla och dyrbara kläder.