Allt detta borde judarna ha lärt sig genom profeternas undervisning. Genom tidigare århundraden hade människosjälens rop efter rättfärdiggörelse funnit uttryck och svar i profeten Mikas ord: »Varmed skall jag träda fram inför Heren och varmed böja mig ned inför Gud i höjden? Skall jag träda fram inför honom med brännoffer, med årsgamla kalvar? Har Herren behag till vädurar i tusental, till oljeströmmar i tiotusental? . . . Nej, vad gott är har han kungjort för dig, o människa. Ty vad annat begär väl Herren av dig, än att du gör, vad rätt är, och vinnlägger dig om kärlek och vandrar i ödmjukhet inför din Gud?» Mika 6:6-8.