Detta var den sanna principen och andan i den lag, som rabbinerna hade vantolkat och betraktat som en kall och stel samling av lagbud. De ansåg sig vara bättre än andra människor och menade sig också vara berättigade till Guds särskilda ynnest, därför att de var födda israeliter. Jesus talade därför om förlåtelsens anda för att visa, att dessa självgoda människor inte besjälades av högre bevekelsegrunder än de föraktade publikanerna och syndarna gjorde.