Samma lag gäller i den andliga som i den fysiska världen. Den som förblir i mörker skall slutligen helt förlora sin andliga synförmåga. Han omges av ett mörker, som övergår det djupaste midnattsmörker, han »vandrar i mörkret, och han vet icke, vart han går; ty mörkret har förblindat hans ögon.» — 1 Joh. 2:11. Genom att ständigt ge det onda rum i hjärtat och genom att motstå den gudomliga kärlekens förmaningar, förlorar syndaren sin kärlek till det goda, sin längtan efter Gud och själva förmågan att ta emot ljus från himmelen. Ännu kallar Gud med kärleksfull röst på varje sådan människa. Ännu strålar ljuset lika klart, som när det ’först började lysa; men rösten når ofta döva öron, och ljuset träffar ofta blinda ögon.