Bergssluttningarna och fälten var prydda med blommor, på vilka daggpärlorna glittrade i morgonsolen. Till detta sköna sceneri hänvisade Jesus och sade: »Beskåden liljorna på marken, huru de växa.» Deras skönhet och vackra färger kan väl i någon mån efterliknas av människor, men vem kan ge liv åt en enda blomma eller ett enda grässtrå? Varje blomma vid vägkanten har getts liv genom samma makt, som frambragt himmelens otaliga stjärnor. Samma livsström från Guds hjärta, pulserar i allt skapat. Fältens blommor är klädda i en rikare dräkt än vad en jordisk konung någonsin burit. »Kläder nu Gud så gräset på marken, vilket i dag står och i morgon kastas i ugnen, skulle han då icke mycket mer kläda eder, I klentrogne?»