De människor som lyssnade till Jesu ord, väntade ivrigt på något tillkännagivande av ett jordiskt lyckorike. Medan Jesus upplät den himmelska skattkammaren för dem, var deras sinnen huvudsakligen koncentrerade på frågan hur deras förbindelse med honom skulle kunna förbättra deras personliga ställning i världen. Jesus framhöll att den som i främsta rummet bekymrar sig om de ting som hör världen till, liknar hedningarna och lever som om det inte fanns någon Gud, som vårdar sig om sina skapade varelser.